Aj aj aj
Den här söndagen kommer att göra riktigt ont i kroppen!
Kanske så ont att det krävs en mindre lyftkran för att få mig ur sängen
Lördagens 3-timmars uppdrag som följeslagare till en 3-åring i Busfabriken kommer inte att gå obemärkt förbi.
Inkludera nån timmes bollkrig med en 9-åring och en 10-åring, så inser du lätt att det är inte bara knän, rumpa och lår som svider. Även armarna känns en halvmeter för långa och har en konsistens som en geleorm...
Allra värst kan det dock vara för MinMan... Han som åkte räserrutschkanan med sin son och kom farandes ut som en kanonkula och landade på ryggslutet. Kan säga att han rörde sig ganska ograciöst efter den landningen.
Kanske tur i oturen att vi återlämnar våra telningar till X:en söndag eftermiddag. Kan lova att det blir en mycket lugn afton för att återhämta sig efter den här pärsen.
Men... Lite pussar och kärlek kanske kan få den mest slitna ensamföräldern att återuppstå i användbart skick???
Kanske så ont att det krävs en mindre lyftkran för att få mig ur sängen
Lördagens 3-timmars uppdrag som följeslagare till en 3-åring i Busfabriken kommer inte att gå obemärkt förbi.
Inkludera nån timmes bollkrig med en 9-åring och en 10-åring, så inser du lätt att det är inte bara knän, rumpa och lår som svider. Även armarna känns en halvmeter för långa och har en konsistens som en geleorm...
Allra värst kan det dock vara för MinMan... Han som åkte räserrutschkanan med sin son och kom farandes ut som en kanonkula och landade på ryggslutet. Kan säga att han rörde sig ganska ograciöst efter den landningen.
Kanske tur i oturen att vi återlämnar våra telningar till X:en söndag eftermiddag. Kan lova att det blir en mycket lugn afton för att återhämta sig efter den här pärsen.
Men... Lite pussar och kärlek kanske kan få den mest slitna ensamföräldern att återuppstå i användbart skick???
Svårt att låta bli...
Det kliar ju trots allt i fingrarna att skriva. Inte minst nu!
Så kärleksboostad, så glad. Som en jäkla "Harlekin-roman" där allt är rosenrött. Och så där som man tror att det är inte sant - det finns inte i verkligheten, men är mysigt att läsa och drömma om.
Men det här är verkliga livet. Och rosenrött.
Igår hade jag de två yngre genkopiorna med mig till Honom för att vi skulle kunna stjäla oss några minuter under förevändning att det var fikatajm...
Bäst som jag sitter där i fåtöljen, men båda barnen och en katt i knät, så kommer Han inglidandes... med blommor!
Till mig! Mitt framför ögonen på alla barn! Lite läskigt, men så officiellt på nåt vis.
Det var inte vilka blommor som helst. 10 långskaftade röda rosor.
En helt vanlig onsdagskväll.
Så är det. Det KAN vara rosenrött i verkliga livet :-)
Att komma till ett avgörande beslut
Nu har jag Singelbloggat sedan den 23 januari 2008.
Det har faktiskt varit riktigt kul, även om inläggen har varierat skapligt i innehållsvärde och underhållning.
Men jag har i alla fall haft lite kul.
Dock är det nog dags att komma till ett avgörande beslut.
Bloggens vara eller icke vara...
Rubriken och underrubriken är ju:
"Tycker & tänker i singellivet" - ett utmärkt sätt att fundera över singellivets allra viktigaste frågor... eller...
Men jag ÄR inte singel längre och den här gången känns det verkligen verkligt. På riktigt. Inte bara en kul grej eller "funkar i väntan på..."
Det känns så jäkla "På riktigt" och sitter så förbaskat djupt att OM det går åt skogen denna gång, så går jag verkligen i ide. Då kommer jag inte att se det från den humoristiska sidan eller ens orka kämpa med förnuft.
OM det går åt skogen den här gången så kommer det att göra ont. På riktigt. Och den känslan har jag inte varit i närheten av de senaste typ, 17-18 åren. Sorgligt kanske men sant.
Allting har en början och ett slut - det vet jag minsann. Men detta vill jag verkligen inte ska ta slut ännu. På lääänge.
Så... Singelblogg är inte aktuellt längre.
Någon blogg alls???
Lägga ner bloggen och odla relationen i stället?
Ny blogg/ny vinkel?
Kanske, kanske inte...
Det har faktiskt varit riktigt kul, även om inläggen har varierat skapligt i innehållsvärde och underhållning.
Men jag har i alla fall haft lite kul.
Dock är det nog dags att komma till ett avgörande beslut.
Bloggens vara eller icke vara...
Rubriken och underrubriken är ju:
"Tycker & tänker i singellivet" - ett utmärkt sätt att fundera över singellivets allra viktigaste frågor... eller...
Men jag ÄR inte singel längre och den här gången känns det verkligen verkligt. På riktigt. Inte bara en kul grej eller "funkar i väntan på..."
Det känns så jäkla "På riktigt" och sitter så förbaskat djupt att OM det går åt skogen denna gång, så går jag verkligen i ide. Då kommer jag inte att se det från den humoristiska sidan eller ens orka kämpa med förnuft.
OM det går åt skogen den här gången så kommer det att göra ont. På riktigt. Och den känslan har jag inte varit i närheten av de senaste typ, 17-18 åren. Sorgligt kanske men sant.
Allting har en början och ett slut - det vet jag minsann. Men detta vill jag verkligen inte ska ta slut ännu. På lääänge.
Så... Singelblogg är inte aktuellt längre.
Någon blogg alls???
Lägga ner bloggen och odla relationen i stället?
Ny blogg/ny vinkel?
Kanske, kanske inte...
Slutat läsa...
Jag har slutat att läsa böcker på kvällarna innan jag ska sova.
Numera läser jag mess i mobilen som en annan förstagångsförälskad 13-åring.
Har en uppsjö av vackra mess som boostar självförtroendet så pass att jag sover 2 decimeter ovanför madrassen ;-)
Snacka om att det är en enkel match att somna med ett leende och drömma ljuvliga drömmar.
Vaddå fyllt 40??? Känner mig som 13 :-D
Numera läser jag mess i mobilen som en annan förstagångsförälskad 13-åring.
Har en uppsjö av vackra mess som boostar självförtroendet så pass att jag sover 2 decimeter ovanför madrassen ;-)
Snacka om att det är en enkel match att somna med ett leende och drömma ljuvliga drömmar.
Vaddå fyllt 40??? Känner mig som 13 :-D
Det är så här det ska vara!!!
En helt underbar helg, bara vi!
Så nyttigt, så välbehövligt.
Tänk så mycket man kan hinna på en helg...
Sånt som har avgörande betydelse för fortsättningen.
Det där gamla ordspråket: "när och där man minst anar..."
Det stämmer!
Helgens mantra har varit: "Det är så här det ska vara - vet alla andra om det???"
Det ska va gött å leva :-) Å det är det!
Kram på er
Så nyttigt, så välbehövligt.
Tänk så mycket man kan hinna på en helg...
Sånt som har avgörande betydelse för fortsättningen.
Det där gamla ordspråket: "när och där man minst anar..."
Det stämmer!
Helgens mantra har varit: "Det är så här det ska vara - vet alla andra om det???"
Det ska va gött å leva :-) Å det är det!
Kram på er
Känns det???
Kollegan, ICKE att förväxla med fd singelkollegan. :-) Undrar om det "känns" den här gången.
Det gör det! Mycket, ofta, länge och som en smäll i knävecken...
Uppförandegrad: Tonårsstuk (men det är ömsesidigt - så då är det väl okej?) :-D
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
Det gör det! Mycket, ofta, länge och som en smäll i knävecken...
Uppförandegrad: Tonårsstuk (men det är ömsesidigt - så då är det väl okej?) :-D
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
MinMan i byn
En vanlig men ovanlig vardagskväll. Åkte upp till "MinMan"i byn". (Glöm att du får detaljerna!)
Skvallerrapporten dock - den vi roar oss med att spåna kring: Dagens skvaller blev om kassabruden i lanthandeln (hon som fick trumpetöron när vi dök upp samtidigt i affären förra veckan). Hon inledde plötsligt konversation med "MinMan". Ämnet var gamla X. "MinMan" tappade hakan, typ. Kassabruden har aldrig tidigare pratat om skillsmässor eller X med honom, men NU verkar det vara okej. För NU verkar det ju som att han kanske, eventuellt inte är ensam längre. DÅ kan man ju prata om X:en, eller??? :-)
Hur som helst - när undertecknad stövlade in i lanthandeln strax efter att "MinMan" varit där, då höll kassabruden på att gå upp i limningen. Så spännande! Hon visste ju varför jag var i byn - såklart! Åååå... det fullkomligt lös om henne av spänning *asg*
Jammen jammen! Snacka om att de bor och lever i en ankdamm. Detta var förmodligen det mest upphetsande som hände kassabruden den dagen. Men det bjuder vi gärna på. =)
För egen del fanns det annat som var betydligt mer upphetsande än byaskvallret...
Att "MinMan" har många kvaliteter - det är ett faktum. Och det faktum att han är en fena i köket, det uppskattas stort eftersom undertecknad anser att matlagning är ett nödvändigt ont. Av kvällens middag blev det så myckte att han skickade med mig matlådor hem :-) Mums! Väl hemma kunde stordottern inte motstå att smaka av den ena, och konstaterade att: "Ska han fortsätta laga sån här god mat, då kommer hon bli fet" :-D Det togs emot som en komplimang!
Skvallerrapporten dock - den vi roar oss med att spåna kring: Dagens skvaller blev om kassabruden i lanthandeln (hon som fick trumpetöron när vi dök upp samtidigt i affären förra veckan). Hon inledde plötsligt konversation med "MinMan". Ämnet var gamla X. "MinMan" tappade hakan, typ. Kassabruden har aldrig tidigare pratat om skillsmässor eller X med honom, men NU verkar det vara okej. För NU verkar det ju som att han kanske, eventuellt inte är ensam längre. DÅ kan man ju prata om X:en, eller??? :-)
Hur som helst - när undertecknad stövlade in i lanthandeln strax efter att "MinMan" varit där, då höll kassabruden på att gå upp i limningen. Så spännande! Hon visste ju varför jag var i byn - såklart! Åååå... det fullkomligt lös om henne av spänning *asg*
Jammen jammen! Snacka om att de bor och lever i en ankdamm. Detta var förmodligen det mest upphetsande som hände kassabruden den dagen. Men det bjuder vi gärna på. =)
För egen del fanns det annat som var betydligt mer upphetsande än byaskvallret...
Att "MinMan" har många kvaliteter - det är ett faktum. Och det faktum att han är en fena i köket, det uppskattas stort eftersom undertecknad anser att matlagning är ett nödvändigt ont. Av kvällens middag blev det så myckte att han skickade med mig matlådor hem :-) Mums! Väl hemma kunde stordottern inte motstå att smaka av den ena, och konstaterade att: "Ska han fortsätta laga sån här god mat, då kommer hon bli fet" :-D Det togs emot som en komplimang!
Mycket är så bra :-)
Han är en överaskningarnas man!
Han är så mycket mer än jag trodde!
Han är så mycket av mycket att jag finner mig inte riktigt i skrivandet ens en gång...
Vore han 2 decimeter längre så fanns det absolut ingenting att tveka om...
Han är så mycket mer än jag trodde!
Han är så mycket av mycket att jag finner mig inte riktigt i skrivandet ens en gång...
Vore han 2 decimeter längre så fanns det absolut ingenting att tveka om...
Wow!
Mums
Mys
Smajl
Mmmmmmmm...
Lite för bra för att va sant... eller???
Traderadebut
Hurra vad jag är bra (om än något sen... verkar som "alla andra" redan kan det här)
Men - nu har jag debuterat på tradera, både som köpare och säljare :-)
Lite sjukt blir det... Går och spanar ständigt här hemma efter grejer som kan auktioneras ut för att dryga ut den ensamstående mammans tunna plånbok. Nu gäller det att ungarna håller i sina grejer!!!
Men - nu har jag debuterat på tradera, både som köpare och säljare :-)
Lite sjukt blir det... Går och spanar ständigt här hemma efter grejer som kan auktioneras ut för att dryga ut den ensamstående mammans tunna plånbok. Nu gäller det att ungarna håller i sina grejer!!!
Att hitta dejtingtider...
Att hitta tid för små dejter när 4 barn i åldrarna 3 - 14 är inblandade, är inte det enklaste.
Men idag lyckades vi sno åt oss en timme att umgås (fast min lillprins fick hänga med förstås...) eftersom min mellanunge och hans barn deltog på samma lägerskola och slutade senare idag - så kunde vi stjäla en fika ihop i alla fall.
Och bortser vi från att hans superdundernyfikna syster "dök upp helt oförhappandes" (inget nyfiken alls....) och att 3-åringen blev extremt mammig och likt en apa klängde sig fast vid undertecknad, så kunde vi ägna 2,5 minut alldeles ensamma i köket. Tack gode gud för Disneychannel! ... Passar en 3-åring som "hand i handske" ;-)
Men tro det eller ej - vi har våra respektive barn hemma på exakt samma tidpunkter. Då menar jag exakt samma! (Om vi bortser från min storunge, som ju mest bor hos mig men kan klara sig själv ganska bra och är hos sin pappa varannan helg)
Om vi bortser från den sistnämnda så "byter vi barn" med våra ex samtidigt - å då menar jag på klockslaget :-)
DET är ju finemang!
Behöver jag säga att det var länge sedan som jag längtade efter en söndagseftermiddag???
Men idag lyckades vi sno åt oss en timme att umgås (fast min lillprins fick hänga med förstås...) eftersom min mellanunge och hans barn deltog på samma lägerskola och slutade senare idag - så kunde vi stjäla en fika ihop i alla fall.
Och bortser vi från att hans superdundernyfikna syster "dök upp helt oförhappandes" (inget nyfiken alls....) och att 3-åringen blev extremt mammig och likt en apa klängde sig fast vid undertecknad, så kunde vi ägna 2,5 minut alldeles ensamma i köket. Tack gode gud för Disneychannel! ... Passar en 3-åring som "hand i handske" ;-)
Men tro det eller ej - vi har våra respektive barn hemma på exakt samma tidpunkter. Då menar jag exakt samma! (Om vi bortser från min storunge, som ju mest bor hos mig men kan klara sig själv ganska bra och är hos sin pappa varannan helg)
Om vi bortser från den sistnämnda så "byter vi barn" med våra ex samtidigt - å då menar jag på klockslaget :-)
DET är ju finemang!
Behöver jag säga att det var länge sedan som jag längtade efter en söndagseftermiddag???
Skvaller i byn
Yepp. Så är det. Jag och min dejt står för det hetaste byaskvallret :-)
Det råkar va så att Han bor i den lille byn där jag bodde...
Det råkar va så att mina barn går i dagis/skola i byn fortfarande, vilket föranleder mig att besöka byn dagligen varannan vecka.
Det råkade va så att min dejt och jag träffade på varandra i kassakön på lanthandeln häromdagen :-) Ett kort och glatt hejjande och jag meddelade att jag skulle vänta på honom utanför! Gissa om bruden i kassan hade öron som trumpeter och ögon stora som tefat. Allt för att kunna ta in så mycket "skvallerfakta" som möjligt.
På parkeringen blev det en kram och (mycket snabb, nästan omärklig) puss och en stunds prat.
Minst 1 person hade "nackavreset" den kvällen - det var ingen av oss - men förbipasserande i bil. Kan man annat än le? *asg* Och frågan är hur kassabruden har hanterat det hon såg? Jag vet med bestämdhet att hon inte låter det passera utan att checka av med minst 9 personer till.
Kan bara gissa att skvallret går: "Å, där stod dom å hånglade mitt på gatan!!!"
Om det sen är så att kassabruden såg att min bil inte alls åkte åt stan sen, utan tog häng på dejten in mot byn igen - ja då är skvallret på maxnivå inom ett par dagar.
Hahahaha - det är faktiskt lite kul :-D
Det råkar va så att Han bor i den lille byn där jag bodde...
Det råkar va så att mina barn går i dagis/skola i byn fortfarande, vilket föranleder mig att besöka byn dagligen varannan vecka.
Det råkade va så att min dejt och jag träffade på varandra i kassakön på lanthandeln häromdagen :-) Ett kort och glatt hejjande och jag meddelade att jag skulle vänta på honom utanför! Gissa om bruden i kassan hade öron som trumpeter och ögon stora som tefat. Allt för att kunna ta in så mycket "skvallerfakta" som möjligt.
På parkeringen blev det en kram och (mycket snabb, nästan omärklig) puss och en stunds prat.
Minst 1 person hade "nackavreset" den kvällen - det var ingen av oss - men förbipasserande i bil. Kan man annat än le? *asg* Och frågan är hur kassabruden har hanterat det hon såg? Jag vet med bestämdhet att hon inte låter det passera utan att checka av med minst 9 personer till.
Kan bara gissa att skvallret går: "Å, där stod dom å hånglade mitt på gatan!!!"
Om det sen är så att kassabruden såg att min bil inte alls åkte åt stan sen, utan tog häng på dejten in mot byn igen - ja då är skvallret på maxnivå inom ett par dagar.
Hahahaha - det är faktiskt lite kul :-D
Jag kan inte sova...
... Han kan inte sova...
Man skulle kunna tro att vi påverkat varandra...
Å så är det nog. Att säga att det snurrar i skallen, är ett understatement.
Upp som en sol - å ner som en pannkaka. Så är det hela tiden. Om och om igen.
Å så är det nog när det känns.
När det blir lite viktigt, det där som känns.
Om det inte vore viktigt, så spelade det ju ingen roll.
Så enkelt det är att råda andra dejtande människor. Då säger man saker som: "Kör hårt!", "Kom igen nu!", "Har han sagt det så menar han det", "Lita på honom nu", "Lev här å nu", osv i all oändlighet.
När man själv står där... och det känns lite i hjärteroten och hjärncellerna vägrar lyda order... då är det inte lika självklart.
Det är då man med en dåres envishet, analyserar allt som sägs och skrivs, både av honom och andra som säger nåt om honom. "Vad menade han då", "Åh, vad gulligt sagt", "Hur tänkte han nu?", "Han är kanon!" "Menade han verkligen det?", "Sa han sådär för att va snäll?".
Eller nån annan som säger nåt... "Ja, fast..." "Jodå - han är snäll..." "Mmm - eller hade kompisen sagt..."
Nä, jäklar! Nu är det nog!
Härmed deklarerar jag att jag är nog inte riktigt "ledig" längre.
Den här ska ha en ärlig chans!
Och om sanningen ska fram.... Den här "bekantskapen" är inte helt ny, om man säger så - och dessutom påstår han att han har trånat och väntat sedan sist (inte superjättelänge sen - men några små månader är det i alla fall :-) Smicker går ju alltid hem)
to be continued :-)
Man skulle kunna tro att vi påverkat varandra...
Å så är det nog. Att säga att det snurrar i skallen, är ett understatement.
Upp som en sol - å ner som en pannkaka. Så är det hela tiden. Om och om igen.
Å så är det nog när det känns.
När det blir lite viktigt, det där som känns.
Om det inte vore viktigt, så spelade det ju ingen roll.
Så enkelt det är att råda andra dejtande människor. Då säger man saker som: "Kör hårt!", "Kom igen nu!", "Har han sagt det så menar han det", "Lita på honom nu", "Lev här å nu", osv i all oändlighet.
När man själv står där... och det känns lite i hjärteroten och hjärncellerna vägrar lyda order... då är det inte lika självklart.
Det är då man med en dåres envishet, analyserar allt som sägs och skrivs, både av honom och andra som säger nåt om honom. "Vad menade han då", "Åh, vad gulligt sagt", "Hur tänkte han nu?", "Han är kanon!" "Menade han verkligen det?", "Sa han sådär för att va snäll?".
Eller nån annan som säger nåt... "Ja, fast..." "Jodå - han är snäll..." "Mmm - eller hade kompisen sagt..."
Nä, jäklar! Nu är det nog!
Härmed deklarerar jag att jag är nog inte riktigt "ledig" längre.
Den här ska ha en ärlig chans!
Och om sanningen ska fram.... Den här "bekantskapen" är inte helt ny, om man säger så - och dessutom påstår han att han har trånat och väntat sedan sist (inte superjättelänge sen - men några små månader är det i alla fall :-) Smicker går ju alltid hem)
to be continued :-)
Hoppsan....
... trevlig helg som tog oväntad vändning :-D
To be continued...
To be continued...
Har fått lära mig...
...att man inte ska skriva blogg om man är "på kanelen", så jag hoppar över det ikväll ;-)
En stor kram och varm tanke dock till "Fd-singelkollegan-som-inte-fått-nåt-nytt-namn-fast-vi-kom-på-ett-häromdagen-men-som-jag-glömt". Vet minsann från säker källa att hon har herrbesök över natten:-)
Klart man är avis - fast det är inte HAN jag vill ha - mest på situationen ;-)
En stor kram och varm tanke dock till "Fd-singelkollegan-som-inte-fått-nåt-nytt-namn-fast-vi-kom-på-ett-häromdagen-men-som-jag-glömt". Vet minsann från säker källa att hon har herrbesök över natten:-)
Klart man är avis - fast det är inte HAN jag vill ha - mest på situationen ;-)
En frukostdejt
Trodde i min enfald att jag skulle kunna smyga iväg på en liten dejt, utan att bli upptäckt.
Glöm det. Inte ens när jag hade förlagt dejten till frukosttid! Var ju hemma igen strax efter 10... Ändå såg hon mej.
Hon - ("fd singelkollegan som ännu inte fått nytt nick") stod på balkongen och såg mig komma hem. När jag egentligen borde ligga i sängen och vårda min feber...
Nja... Det är inte så allvarligt egentligen. "Dejten" var bara en av några som jag har "pratat" med i över 1 år via mejl/msn. Trevlig kille från grannstaden som igårkväll berättade att han skulle till min stad för att besiktiga bil & scooter. Så - varför inte ta en frukost ihop och ses på riktigt? Bara så där! Nemas problemas.
Kändes inte allt som "dejting" egentligen - och tror inte att någon av oss tänkte så. Han avslutade ett kortare förhållande förra veckan och jag har dragit mina nitlotter för en tid framöver - så det var riktigt skönt att bara fika helt förutsättningslöst. Inget larv, lixom. Bara trevligt.
Man kan summera att singellivet ger en del nya bekantskaper i alla fall - och det är ju faktiskt kul :-)
Glöm det. Inte ens när jag hade förlagt dejten till frukosttid! Var ju hemma igen strax efter 10... Ändå såg hon mej.
Hon - ("fd singelkollegan som ännu inte fått nytt nick") stod på balkongen och såg mig komma hem. När jag egentligen borde ligga i sängen och vårda min feber...
Nja... Det är inte så allvarligt egentligen. "Dejten" var bara en av några som jag har "pratat" med i över 1 år via mejl/msn. Trevlig kille från grannstaden som igårkväll berättade att han skulle till min stad för att besiktiga bil & scooter. Så - varför inte ta en frukost ihop och ses på riktigt? Bara så där! Nemas problemas.
Kändes inte allt som "dejting" egentligen - och tror inte att någon av oss tänkte så. Han avslutade ett kortare förhållande förra veckan och jag har dragit mina nitlotter för en tid framöver - så det var riktigt skönt att bara fika helt förutsättningslöst. Inget larv, lixom. Bara trevligt.
Man kan summera att singellivet ger en del nya bekantskaper i alla fall - och det är ju faktiskt kul :-)
