Kom på en sak...
... denna här "singelkollegan"...
Hon är ju inte singel längre...
Kan ju inte kalla henne "kollegan" bara - då är risken överhängande för viss sammanblandning med någon helt annan.
Det skulle kunna bli hur tokigt som helst.
Härmed förklarar jag "singelkollegan" omdöpt till "........... Äsch... Hade en idé, men det skulle röja hennes identitet saklöst.
Ber att få återkomma i ärendet.
Hjärtklappning!
Det här var på riktigt - menar så på riktigt att jag fick åka ambulans...
Tänker på en sak förstås... Måste ambulansmän va så förbannat snygga, vältränade, omtänksamma, vänliga och dessutom duktiga???
Det är inte riktigt den sortens män man vill "stöta på" när man är i taskigt skick. Sliten 3-barnsmorsa, som inte duschat senaste dygnet, fixat ögonbrynen eller rakat benen på 14 dagar... Lägenheten luktar skit för man just ställt in en kålpudding i ugnen och med stordottern hemma vill man ju inte verka vek... Men allt det där blev ett faktum igår. Bara att bryta ihop och komma igen.
Några timmar på akuten, div provtagningar osv, och hemskickad med nån slags virusdiagnos. Tack för det...
Idag har jag tillbringat tiden på soffan, med datorn bredvid mig och sett alla dom där serierna som det pratas om... Hem till gården, desperate housewifes, doktorn kan komma osv.... Lunch bestående av resterna av påsen med kexchoklad... Nåja - ett par dagar på det här viset kanske kan få fart på mig igen.
Eller som singelkollegans kollega sa i fredagskväll när vi laddade för utgång:
"Man gör´t inte roligare än man har sej"
(Funderar fortfarande på vad hon menade...)
Sista mejlet...
"Vi spelar inte med samma kortlek. Som bäddat för olika tolkningar, syftningsfel och sura miner.
Ha ett bra liv! :-)"
Nog för att jag tyckte att det var lite kul ett tag med lite motstånd och få självklarheter. Men nån måtta får det ändå vara.
Sicken tok!
En riktigt dålig dag
Ibland blir allt bara pannkaka - hur man än vänder och vrider på sig så är arslet bak.
Och hur förnuftig man än försöker vara - så är det nåt annat som tar över ibland.
Stryk denna dag ur almanackan!
Bara att bryta ihop och komma igen
Raggsockarna
Behöver lite hjälp!
Om man mejlar med "nån" från en dejtingsida.
Om han helt plötsligt avslutar så här:
//Den som lever får se/mannen med raggsockar
Hur tolkar du det då?
Hihi :-D
Bara se på och le åt den sketans nervositeten, de blossande kinderna och darrande knäna och innerst inne känna känslan av hur läbbigt det kan vara. Önskar både singelkollega och dejten ärligt lycka till - eftersom jag råkar känna dom båda två :-D
Det ska va lite motstånd...
... fast i lagom dos, förstås.
Den där "Ufo-mannen" (vi kallar honom så av en särskild anledning) är inte så enkel och självklar.
Tror att det passar mig... Han är definitivt inte på desperat jakt efter kvinnfolk - så mycket kan sägas (och det uppskattas härifrån)
Men vi vet också idag att han är aningen nyfiken på att ses, men vägrar att verka angelägen. (Då är vi 2...)
Det är ju kul - snacka om att det blir en sport ;-)
Ett evigt, jäkla mejlande fram å tillbax, med antydningar och pejlanden.
Man kan ju egentligen bara le åt det hela. Att vara singel är en form av sport - bäste man/kvinna vinner.
Tror inte att Ufo-mannen kommer till skott, men varför inte utmana ödet lite. Alltid nåt att lägga lite tanke och energi på :-D
Idag skänker vi en extra dos förstånd/mod/ork till singelkollegan som fått huvudbry ;-)
Singelträsket igen...
Alltså, jag menar... Hur kul är det inte att kolla runt på dejtsidorna och helt förutsättningslöst skaffa sig nya bekantskaper!
De kommer och går, kan man säga.
Har nyligen fått mejl från en (i grannstaden) som jag skrev lite ytligt med förra hösten, men som "bara försvann" rätt som det var. Det visar sig att han har varit på äventyr. Det är ju kul!
Det är en till som gör mig jäkligt nyfiken. Den där "UFO-mannen" som har nämnts tidigare... Skrev duktigt var och varannan dag en tid, men det dog ut. "He´s back!" :-D
Ja... sen är det ju "min" lastbilschaufför :-D :-D :-D Så märkigt... Vi har haft kontakt i över ett år! Flera gånger i veckan och mest via mess, men även pratat i telefon. Har aldrig sett karln (mer än den flukt jag fick då vi "möttes" i rondellen i Linköping - han i lastbilen - jag i min bil - snacka om snabbdejt)
Som grädden på moset så har jag ju min vän, dejten. Han som inte är en dejt längre men en riktigt go kompis! :-)
Vi kamperar åter på samma sajt och peppar & coachar varandra ömsesidigt. Det är väl lite solskenshistoria över???
Jag bara måste!
Bara MÅSTE gå ner MINST 5 kg, gärna 7... Inte kul...
Funderar just på en plan hur...
Jag är dumpad
Johodå! Ler och känner ett stooort lugn.
Han (dejten de senaste månaderna) har visat sig "inte-vara-min-livs-kärlek".
Tror att jag har sagt tidigare att han han har ett flertal kvaliteer, men nån kärleksgud är han inte. Inte ens en liten amor längre.
Men! Det finns ett Men! Vi trivs me varann. Avspänt och enkelt. Men nåt förhållande ska vi inte ha. Det visste vi nog båda, definitivt efter förra helgen. Några dagars "betänketid" i veckan och jag var säker på att så snart barnen åkt till sin far på söndan, så skulle det "göras slut" med dejten.
Men kors i taket! Han hann före! :-) Så skönt faktiskt. En karl som kan och törs fronta. Tack för det!
Ett skitbra samtal. Ett långt samtal. Och tro det eller ej,men det känns så jäkla gött!
Låter lite märkligt kanske, fann inte kärleken, men tror ta mig tusan det blev en ny vän.
Sååå... "back in the singelbuisness"
Jag är inte...
Men! För några veckor sedan var jag på Willys för att handla när min "Shopping- och singelcoach - A" ringde upp mig.
I vanlig ordning avkräver hon rapport från singellivet och eventuella flörtar. Tror att jag hade anledning att sänka rösten och mumlade något om något som hade hänt nyligen, fast egentligen var det av väldigt privat natur.
Den som känner "Shopping- och singelcoachen - A" förstår direkt att hon inte nöjer sig med nåt mumlande, svävande svar.
Den som känner "Shopping- och singelcoachen - A" inser att hon ifrågasätter mitt undvikande svar och väsande stämma... Jag förklarade lite spakt att det var ganska mycket folk omkring och bad henne dämpa sig - det "läcker" nämligen ljud ganska duktigt från min mobil, varpå "Shopping- och singelcoachen" får ett stolleryck och vrålar med sin allra starkaste stämma: DILDO, DILDO, DILDO!!! i luren, och avslutar med ett asgarv. Då rodnar jag och vill bara sjunka genom golvet när övriga kunder i det ekande grönsaksrummet unisont vänder sig mot mig...
Funderar fortfarande på lämplig hämnd...
Namnsdag
Hur som helst... Vanlig vardag, lämna på dagis/skola, jobb, jobb, hämta på dagis/skola, handla, stordottern messar och frågar när jag kommer hem, (hon är väl hungrig) och hemma runt 17-tiden. Superhungrig och redigt seg i huvet å kroppen. Vallade in barnen i huset. Tog en onödig diskussion med sonen om vilket trappsteg han skulle sitta på för att ta av sig skorna... Lasta in matvaror... pust.
Det är då jag känner doften... Har stordottern gjort pannkakor? Hon ser finurlig ut... Då ser jag min mammas skor i hallen och börjar ana... Jodå, i köket är det laddat med kaffe, nybakade bullar och dotterns hemgjorda muffins. En bukett rosor i fönstret och en trisslott. Det blev ingen vinst på lotten, men å andra sidan så har jag ju vunnit högsta vinsten redan eftersom jag har så underbara människor omkring mig :-)
Jag...
...vill ha romantik, spänning, bekräftelse och bultande hjärta...
Dax att ta tag i livet igen. Just a moment - I´ll be there soon
Härda ut september
Lika kul verkar det inte då det gäller september månad för mig. Var jag än läser så är september en riktigt risig månad.
Men... Det är ju bra att veta!
Men hur gör jag med "dejten" då? Det står att jag ska vänta med kärlekslivet. Funkar det att säga till honom att jag är lite upptagen med annat ett tag - sen 25 september igen???
22 juni - 22 juli
Hösten börjar inte särskilt bra för din del. September är en stressig och fullkomligt oromantisk månad. Det klokaste du kan göra är troligen att vänta med att satsa på kärlekslivet. Efter 24/9 blir det bättre och i början av oktober kan det slå gnistor på allvar - särskilt för dig som letar efter en ny kärlek. Men det blir ingen lättsmält höst det här. Både kärleks- och sexliv krånglar till sig ofta och du får räkna med att ställas inför knepiga val. Till exempel kan du mycket väl hamna i ett läge där du är kär i mer än en. Spännande och hett men trassligt. Visserligen har du sällan känt dig så åtråvärd men samtidigt blir det definitivt ont om sinnesro. Även för dig som har ett fast förhållande blir det gott om utmaningar.
Bästa raggstället: På fest.
Extra charmpoäng: Betona halsen.
Du är sexigast: 14/9, 20/10, 8/11
Fina kärleksdatum: 23/9, 12/10, 16/11
Bästa matchningarna: Stenbock, Vattuman.
Höstens kärlekshoroskop
Med de här utsikterna för månaden så känns det lite sissådär...
"Häxan Surtant" kanske borde kompa ut och ta semester. Om inte annat så för kollegornas skull
Å vad gör man med den stackars dejten då? Han borde inte få träffa "Häxan Surtant" ännu...
Å barnen... Stackars, stackars...
Bara att se till att överleva fram till nästa löning alltså. Hilfe!
Stulet material från Aftonbladet!
Kräftan
Vissa månader klaffar bara ingenting alls, och dessvärre blir september precis en sådan månad i år. Du behöver utrymme och det är precis vad du inte får; ideligen blir du störd av människor som kommer med tråkiga förslag eller problem som inte rör dig. Du känner dig osällskaplig och stressad, något som tydligt märks även i kärlekslivet. Det bästa du kan göra av september är att stå på dig, ta det utrymme du behöver, vila mycket och göra saker på ditt eget sätt. Resten kan vänta - det ser mycket bättre ut från 24/9 och framåt.
Bästa chansen: Stenbock, Vattuman.
Bästa stället: På promenad.
Bästa datumen: 26-27/9.
Smaskiga detaljer
Tyvärr är jag inte lika snitsig bloggare som jobbkollegan, som har spottat ur sig underfundiga och tänkvärda blogginlägg dagligen under en längre tid. (Undrar föresten om hon skulle kunna köra en lärgrupp i bloggteknik???)
Nåja... Singelkollegan föreslog att jag skulle skriva om smaskiga detaljer. Du hör ju själv. Hon har varit singel för länge ;-) Skaffa dig ett liv gumman *asg* (som våra döttrar skulle uttryckt det)
Dom smaskiga detaljerna behåller jag nog för mig själv. Eller möjligtvis kan de vädras verbalt i slutet sällskap med ett par (eller 5) glas vin innanför västen. På pränt kommer de aldrig.
Pinsamma detaljer finns ju några stycken oxå... Övervägde för ett kort ögonblick att droppa nån, men tror jag ångrade mig. Alltså... Hur enkelt är allt innan man känner varandra ;-) ?
Barnen gaddar ihop sig
Bara det att ha lite vuxensällskap en lördagskväll känns som bonus.
Är det sen en typ som man faktisk tycker om, så är det ju ännu mysigare.
Bara ett litet "problem"... Barnen...
Både min Lillprins och Lilla Storasyster är riktigt förtjusta i Honom. Även Stora Storasyster verkar ha "godkänt" Honom som en som kommer och går allt emellanåt. Det är så skönt! Dessutom verkar det som om Hans son har "godkänt" mig.
MEN! Det finns förstås ett MEN! De verkar ha gaddat ihop sig för att se till att vi föräldrar inte kommer allt för nära varandra. Dessutom kör de med utmattningsmetoden och verkar ha gjort upp ett skiftschema...
Fram till 20-tiden är det Lillprinsen som har passet och efter det tar Lilla Storasyster över uppdraget att se till att mamman alltid har minst ett barn att uppmärksamma. Det är allt från syskonkrig och tjat-om-allt-möjligt-och-omöjligt till blöjbyten och nattningar. Hon har passet till 22-tiden.
Därefter tar Hans son över. Lite mer raffinerade metoder och inte så uppenbara som de yngres, men fullt fungerande.
Vår sista chans att "tafsa" lite (eller åtminstone kramas en snabbis) är när de ska åka hem. Planen är att se till att sonen går ut genom dörren först, Han efter och sist jag... Då kan det hända att man kan sno till sig en kram i alla fall.
Men icke! Det "misstaget" gjorde sonen en gång. Numera dröjer han sig kvar aaaningen och väntar snyggt ut sin far så att han, till slut, går ut genom dörren först och sonen själv tätt därefter. Han gör det så himla snyggt hela tiden så jag kan bara le och beundra :-)
Konstaterar: Den som väntar på nåt gott kan vänta nån dag till. I morron åker 3 av 4 barn till sina andra föräldrar och då... då... kan vi kramas lite ;-)
Den ljuva hämden
Jo, nån gång ibland. Men oftast inte mer än nån gång i veckan. Fast för det mesta vet han inte ens om det. Väldigt sällan, faktiskt.
Häromkvällen blev jag skitarg på honom. Fast det vet han fortfarande inte om...
Men då kändes det så kanon-kalas-bra att få skicka iväg månadens räkning. (Vi delar på inköpen till de yngre upplagorna vi har gemensamt. Oftast är det undertecknad som handlar för att i slutet av månaden mejla över en sammanställning och "krav" på halva summan.)
Den här månaden har det blivit ganska mycket. Jag har varit utfattig sista veckan innan lön, men vet ju att det kommer igen. Men just den här dagen var det så himla gött att få trycka på skickaknappen - på hans födelsedag dessutom! Dryga 1700 får han punga ut med! Grrr... härligt!
Vad jag inte fattar är hur korkad jag är som njuter av det. Han ser bara samma typ av mejl som dyker upp varje månad och han har ingen aaaning om att jag var förbannad... Men i alla fall - det känns lite bra. :-)
Ingenting är självklart
Varför kan inte dejting, karlar & livet bara vara lite enkelt och självklart?
Har ju en "trevlig" dejt. Mysig, fin att se på, ganska okomplicerad att dejta, vill pratas vid varje dag och ganska kravlös.
Kanske är det just det där sista... ganska kravlös... Ställer inga villkor. Ställer inga frågor. Kräver inget. Men hänger gärna på. Ganska oromantisk i sin natur men väldans mjuk å go ändå.
Min "singelcoach", kallad A, frågade häromdagen hur det var med kärleken...
Jag svarade typ: -"Mmmm... det är väl bara bra."
A röt: "Vaddå väl bara bra???"
Jag upprepade ungefär ganska ordagrant - tänkte att hon hörde illa...
A röt igen: "Jag vill inte höra - det är väl bara bra - jag vill höra att du är jättekär, uppför dig löjligt och att han är underbar!!!"
Oj... En tankeställare... Tänker att efter så kort dejttid så kanske det borde vara lite mindre vardag och självklarheter... Kanske är det så att det borde vara lite mer spännande i det här skedet om det ska va nåt att bygga på? Fasen! Börjar få "kalla fötter", men "skäms" lite för det... Vad sjutton, vilka krav kan man ställa???
Å ena sidan - vill ha romantik, spänning, längtan och bultande hjärta...
Å andra sidan - ge mig trygghet i vardagen, säkerhet och lugn...
Har mest av "andra sidan" just nu...
Min arga tonåring
Hon har knappt sagt ett ord till mig på mer än ett dygn. Tur att det finns sms.
Jag måste vara den knäppaste och mest korkade morsa man kan råka få som tonåring.
Min näst värsta egenskap är just nu att jag har den dåliga smaken att bli purken när hon tjatar ihjäl mig om att få en katt.
Min absolut värsta egenskap är att jag är allergisk mot katter och vägrar medicinera året om bara för att katten ska kunna bo här.
Klart man fattar att ungen är sårad, stött, ledsen och arg 24-7.
Eller hur... *not* - som hon skulle uttryckt det
